Tyskland är världens stora operaland.

När ett stort operahus ska renoveras är det inte bara en fråga för kulturdepartementet utan för hela förbundsregeringen. På annat sätt kan man inte förklara turerna runt upprustningen av Staatsoper i Berlin, där förbundskansler Angela Merkels skugga vilar tungt över projektet.

Staatsoper i Berlin är ett av stadens tre stora operahus. Läget är i toppklass, beläget vid paradgatan Unter den Linden, ett par kvarter från Brandenburger Tor. Fastigheten är granne med två stora bibliotek och mittöver gatan ligger anrika Humboldtuniversitet; en renovering kan därför knappast pågå i det tysta.

Operahus med dramatisk historia 
Ett av världens äldsta operahus, färdigt 1743. Arkitekten hette Georg Wenzeslaus von Knobelsdorff och man invigde med Carl Heinrich Grauns Cesare e Cleopatra. De preussiska kungarna var djupt inblandade i tillkomsten och huset hette Hofoper (hovoperan) fram till demokratins genombrott 1918, när kejsarfamiljen lämnade landet. Som så mycket i Berlin har fastigheten en dramatisk historia. Den brann ner 1843, byggdes upp igen, men bombades kraftigt under andra världskriget. När verksamheten återinvigdes 1955 låg huset i DDR och kallades Staatsoper Unter den Linden. Bauhausarkitekten Richard Paulick restaurerade i rokokostil enligt de ursprungliga ritningarna. Eftersom han också var inspirerad av tidstypisk öststatsarkitektur gav Unesco hela komplexet, inräknat sidobyggnaderna, en kulturarvsstämpel.

Här kommer Angela Merkel in. Hon är uppvuxen i DDR och pappan, kyrkoherden, gick regelbundet till operan på Unter den Linden, som trots svårigheterna att få internationella solister och dirigenter drev en ambitiös verksamhet. Efter återföreningen ville staden få dit ett världsnamn. De värvade Daniel Barenboim, den israelisk-argentinske stjärndirigenten, som fick ta över den musikaliska ledningen. På 2000-talet blev det uppenbart att fastigheten både var i uruselt skick och att tekniken var katastrofal. Barenboim pratade personligen med Merkel, då oppositionsledare, och resultatet blev 1,8 statliga miljarder kronor till renoveringen, som påbörjades 2010.

Läs hela artikeln i nr 1, 2014 av OPERA. Prenumerera här.