Tenoren Daniel Frank får Tidskriften OPERAs pris 2014 för sin tolkning av Tannhäuser, som han sjöng när Wagners opera hade nypremiär på Stockholmsoperan i våras. Där rönte han stor uppmärksamhet för sin psykologiska trovärdighet och för en imponerande glansfullhet i rösten. Det var just med Tannhäuser som Daniel Frank fick sitt internationella genombrott i en kaotisk uppsättning i Düsseldorf, där Tannhäuser var utklädd till nazist. En enorm psykisk påfrestning som toppades med kraftiga publikreaktioner. Sedan dess har Franks karriär tagit fart och i somras gestaltade han Peter Grimes i Bern (se s.6). När dessa rader skrivs är han aktuell som Florestan i Fidelio i Karlstad. I vinter väntar Radamès i Aida på Malmö Opera. I höst kanske Lohengrin.
2013 års operapris delade jag ut till Malin Byström i samband med Idomeneo på Drottningholms Slottsteater den 8 september. Samma kväll som denna ledare skrivs har Byström premiär som Elettra i Idomeneo med dirigenten Marc Minkowski i en nyuppsättning signeradMartin Kušej på Covent Garden i London. Samma uppsättning ges också på Opéra de Lyon mellan den 23 januari och den 6 februari 2015, då med en ny rollbesättning. Där sjunger vår svenska sopran Ingela Brimberg Elettra. En tredje svenska, Maria Bengtsson, har med stor framgång sjungit samma roll i en nyuppsättning på Wiener Staatsoper i höst. F.ö. Bengtssons debut i operahuset vid Ringstrasse. Ja, det är bara några av våra framgångsrika svenska operasångare som gör stor internationell karriär.
Ett nytt operahus invigdes i Florens den 10 maj i år. Trots en kraftig ekonomisk stagnation i Italien, där landets fjorton operascener har mycket stora ekonomiska problem har det byggts ett nytt operahus med 1800 platser. En tjugoårig lång debatt och en sju års lång byggprocess tog det innan den nya institutionen stod på plats. Det liknar situationen i Göteborg innan den nya operan vid Packhuskajen stod invigningsklar 1994. Detta faktum påminner vår gästkrönikör, scenografen Lars-Åke Thessman, oss om. Göteborgsoperan blev en framgångssaga både konstnärligt och publikt – en vitalisering för svenskt operaliv. Men hur är det i Stockholm? Hur långt förslår de två miljarderna som Alliansregeringen sköt till härom året för underhåll och ombyggnad inom den befintliga byggnaden vid Gustav Adolfs torg? Thessman tycker att det är ett ekonomiskt slöseri utan vill hellre satsa ordentligt och bygga ett nytt innovativt operahus. Som det är nu blir det en konstnärligt fortsatt anpassning till 1800-talets teaterestetik.
Någon lösning på den gamla surdegen om scenkonstpensionerna verkar det inte heller bli med den nya regeringen. Arbetstagarorganisationen Sveriges Yrkesmusikerförbund (Symf) menar att arbetsgivarna, Svensk Scenkonst, lägger sig platt för regeringen. Symf anser att Svensk Scenkonst har kapitulerat inför regeringens ovilja att skapa reella ekonomiska förutsättningar för ett pensions- och omställningssystem för scenkonstens anställda. Ett förslag som delar upp de anställda i två grupper har presenterats. Den ena gruppen 
ska kunna erhålla fullt ekonomiskt stöd under en karriärväxling medan den andra gruppen inte får ekonomiskt stöd. Det betyder att en 58-årig sångare får hjälp och stöd medan en 58-årig musiker inte får det.
Symf uppmanar nu Svensk Scenkonst att våga ta matchen med regeringen om att branschen måste få rimliga medel för att klara den framtida omställningen. Det gynnar arbetslinjen, de enskilda utövarna och ger förutsättningar för hög konstnärlig prestanda.
Vi tackar för året som gått och önskar alla prenumeranter, läsare och annonsörer en god jul och ett gott nytt år!
Sören Tranberg
Chefredaktör och ansvarig utgivare
