Meddelandet om en renovering och ombyggnad av Stockholmsoperan kom oväntat. I samband med höstbudgeten meddelade kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth att regeringen kommer att reservera två miljarder för projektet. Därmed tycks den mångåriga striden om att bygga nytt eller bygga till ha tagit en paus – åtminstone tills ett färdigt förslag ligger på bordet.
Trots all patina och charm är Operan sliten. Salongen är liten i jämförelse med nyare operahus och scengolvet bara tolv meter brett, medan internationell standard i dag ligger på tjugofyra meter. Sedan 2010 görs en teknisk upprustning sommartid. Maskineriet är så ålderdomligt att man tvingas nytillverka delar om något går sönder och akustiken är dålig.

Under 2000-talet har Oslo, Köpenhamn och Reykjavík fått nya operahus. Även i Stockholm har olika planer diskuterats. Det mest utvecklade förslaget har gällt en ny scenkonstbyggnad på Masthamnsberget öster om Slussen. Och Hans Ursing – tidigare vd på Stockholmsoperan under 1960-talet – har velat skapa en ny opera vid Junibacken på Djurgården.

År 2007 gjordes en utredning kallad Nya museer och projekt av Christina Rogestam, tidigare styrelseordförande på statliga Akademiska Hus. Hennes bedömning var att ”Stockholm på sikt behöver en ny operabyggnad för att Operan ska kunna ge föreställningar på hög internationell nivå”. En ny opera skulle kosta fyra-fem miljarder, vilket grundades på kostnaderna i Köpenhamn och Oslo. Den summan håller fortfarande, säger hon nu.

– Jag tvivlade på att det skulle vara möjligt att genomföra de förändringar som behövdes i det befintliga huset, säger Christina Rogestam. Den dåvarande ledningen för ägaren Statens fastighetsverk hade samma uppfattning, fortsätter hon. Men den nuvarande ledningen kan ha gjort en annan bedömning. Det ska bli oerhört intressant att se det förslag de tar fram. Operans styrelse lämnade i april 2011.

Läs mer i nummer 5,2013 av Tidskriften Opera.